Avslutningsdag

Dagen och kvällen har ägnats till att avsluta alla Langley-uppdrag. Det första jag gjorde var att lämna tillbaka den bil som jag kört i över 1000 mil i tjänsten. I svenska mått mätt är det ingen bil utan en medelstor buss med plats för 15 passagerare. Tyvärr är det svårt att leva ett liv utan bil i Fernie, vilket gjorde att livet blev i samma stund som jag lämnade nycklarna mycket mer komplicerat. Skall jag kunna utnyttja de sista fyra möjliga skiddagarna blir det genom att lifta till och från skidbacken. En uppgift mycket jobbigare än att sätta sig i bilen precis utanför dörren, och mycket tyder på att det krävs sol för att jag skall göra den insatsen.

Mitt nästa dagsprojekt var att skriva det dokument som skall ges till mina efterträdare. På Langley-språk kallas det testamentet, vilket känns som ett mindre optimalt namnval. När jag kom i början av december fick jag ta del av mina företrädares testamente och det var till stor hjälp under den inledande pre-tripen. Jag har försökt utveckla innehållet i testamenten ytterligare för att ge efterträdarna ännu bättre förutsättningar.

Till sist hade jag tillsammans med min kollega och våran chef avslutningsmiddag på den lokala sushirestaurangen. Väldigt fin och god sushi, men som vanligt är det problem för en drygt 20-årig kille att bli mätt.

Dagar som denna pekar ytterligare på hur nära slutet jag är. Bara det faktum att våran chef kallade kvällens middag för en avslutningsmiddag gör att slutet är farligt nära. När jag nu går till sängs innebär det att alla uppdrag för Langley är slutförda och den formella anledningen till min vistelse i Kanada tar slut. Jag stannar dock ytterligare drygt en vecka för mer informella dagar.